Ovanligt...

brukar inte vara uppe så här länge men hittade the sims 3 idag så tiden bara försvann när jag satt och spelade det. Har varit till S&J idag och grattat honom och delat många härliga skratt med familjen. Jaaa, vi blev ganska många där. Farmor, farfar, mormor, jag, mamma, pontus och sen johan och sandra då förståss. Kanske inte var så många men det kändes mycket när man var 8st i en 3a. Nu menar jag ju inte att lägenheten är liten.. men jag är van att vi alltid är allihopa samlade i ett hus iaf! :)

*

Jo och som ni ser är min mormor fortfarande här hos oss. Det är väldigt roligt och mysigt att ha henne här. Hon jag och mamma har fixat till lite här hemma och suttit varje dag och haft roliga samtal om allt möjligt. Men jag har då fått skratta så jag börjat gråta nästan varje dag nu i snart en vecka. Det känns som att jag behövde få mig lite skratt i livet, senaste tiden har ju som bara varit motsatsen. Kan även tycka att all lycka allmänt har börjat komma tillbaka i mitt liv igen men samtidigt som jag tänker på allt positivt så tänker jag även på dom fruktansvärt långa månaderna när min familj suttit breved min sjukhus säng varje dag 24/7, hållt min hand, sovit med huvudena på mig, tagit hand om min och gråtit för det mesta... Efter den här långa resan tillsammans så måste jag bara få säga hur mycket jag älskar min familj och utan styrkan ni gett mig tillsammans så hade jag nog inte klarat det här. Ni är verkligen dom bästa som finns, tack för att ni står ut med mig när jag mår dåligt och speciellt när jag låter det gå ut över er. Sen vill jag även tacka släkten och alla underbara vänner som skickat och kommit med så många fina presenter och stora nallar och alla blommor. Alla tack kanske kommer lite sent.. men som man brukar säga. Bättre sent än aldrig! Sen måste jag ju även tacka personalen på avd. 63, barn avdelningen, alla från dialys avd. samt all personal från medicin avd. i umeå för alla fina presenter! Tänk att det finns så många fina människor som tänker på en egentligen.. helt underbart.. blir gråtfärdig :')

*

Hittade brevet jag fick från dom på dialysen.. En liten rad från de brevet..

"Kämpa, viljan finns, glimten i ögonen syns. En liten uppmuntran till en tapper tjej"

Restan av allt jag fick klarar jag inte av att skriva för då börjar jag bara gråta.

*

Haha, ne nu är det verkligen på tiden att jag sover. Kände bara för att skriva av mig lite och det kommer troligtvis mer imorgon (idag). Tänkte även lägga in bilder imorgon för att visa hur snyggt mitt rum blivit! :) Puss och godnatt på er underbara! :*